Lärloop 4.0 – Reflektioner

  1. Redovisa för hur du arbetat under denna lärloop.

Efter att ha läst litteraturen och de filmer som var kopplade till lärloopen valde jag att försöka skapa en situation där lärandet blev synligt för mig och för eleverna. Detta är den andra av fem nyckelstrategier som måste tillämpas, enligt Dylan Wiliam,  för att lärare ska lyckas i sin formativa bedömning. Jag vill börja denna text med att citera honom “Ett effektivt klassrum är ett klassrum som karaktäriseras av hög elevdelaktighet.”. Citatet är för mig talande och en viktig ingrediens för att eleverna ska nå långt i sin kunskapsresa. Hur många lektioner har man inte själv genom sina skolår suttit tyst och lyssnat på en lärarmonolog. Det var i och för sig en del år sedan men som vi alla vet är skolan en ganska organisation där förändring tar tid. Därför tror jag, trots ny läroplan, att en hel del elever fortfarande sitter och lyssnar…

I den andra nyckelstrategin nämns att man inte kan se lärande men väl observera den om man designar lektioner som exempelvis är av problemlösande, dialogiska eller av utvärderande karaktär. Jag valde att skapa en situation av problemlösande karaktär.

I min årskurs 4 arbetar vi just med geografi och temat Sverige. För varje årskurs de passerar blir faktatexterna längre och svårare att ta sig igenom. För att träna dem i goda lässtrategier och läsförståelse tar denna lektion sin utgångspunkt ifrån en faktatext om Norrland. Lektionen började med att jag högläste texten. Därefter fick eleverna i uppgift att själva studera texten och ställa undersökande frågor. De ställde vars tre frågor och skickade in dem via Padlet. På projektorskärmen växte deras frågor fram och vi kunde ha en gemensam diskussion om bra och mindre bra undersökande frågor. Mitt mål var att vi skulle enas om tre frågor som vi skulle ta reda på mer om. Frågorna blev;

  • Vad är ett vattenkraftverk?
  • Vad är norrsken och hur blir de till?
  • Vilka är samer?

Nu hade vi tre frågor att arbeta vidare med. De delades in i grupper och de valde i gruppen en fråga att arbeta vidare med. Uppgiften för dem var nu att förbereda gruppen på att redovisa sin fråga inför de andra. De gjorde korta digitala presentationer som de sedan framförde.

Vid nästa lektionstillfälle läste vi texten tillsammans igen. Efteråt fick de reflektera via Padlet över vad de lärt sig sedan första gången vi läste texten. Tillsammans diskuterade vi de svar som nu fanns framme på den digitala skrivtavlan. För att återkoppla till citatet i första stycket så var eleverna aktiva och både jag och de själva fick chansen att observera lärande.

  1. Beskriv något du själv reflekterat kring under denna lärloop.

Jag tyckte att litteraturen i denna lärloop har varit den mest givande hittills. De fem nyckelstrategierna kommer jag att bära med mig när jag skriver formativ bedömning.  

  1. Har du identifierat nya kompetenser och/eller förmågor hos dina elever under denna lärloop?

Mitt syfte med lektionerna var att att träna deras förmåga att reflektera och sätta ord på vad de lärt sig. Utifrån den diskussion vi hade i slutet så drar jag slutsatsen att syftet uppnåddes.

  1. Reflektera kring hur det påverkat din effektivitet eller ditt utnyttjande av tiden?

Uppgiften jag valde att skriva om sparar inte något tid hos mig då den fokuserar på att belysa elevernas lärande. 

Annonser

Reflektioner lärloop 3.1 ny självskattning

Första omgången LIKA i september var ingen roligt historia. Vi hade ingen plan för skolan och vi pratade inte digitala verktyg på våra möten. Vi hade inga digitala verktyg. Det är roligare nu. Mycket har hänt sedan dess. Dock inte på det området jag förväntade mig mest, nämligen kring tekniken och infrastruktur. Tekniken är dyr och vi får vara försiktiga med våra inköp, nätverket, ja, det har försenats gång på gång. Ett stabilt nät som fungerar alla dagar i alla salar – vilken dröm. Vi har med andra ord verkat i motvind många gånger under det här året och under alla lärloopar. Då kan man tro att vi, jag och framförallt pedagogerna som har deltagit har tappat hoppet? Jag måste erkänna att jag haft mina stunder. Jag har också missat en deadline. Pedagogerna däremot har visat andra takter. De har tvingats börja från rätt håll hela tiden; då varken teknik eller nätverk varit fullkomligt har fokus varit på VAD och VARFÖR. Vad vill vi med vår undervisning och hur ska vi bedöma? Vad bedömer vi och varför? Vad gör vi sen? Pedagogerna har vänt och vridit på sina föreställningar om hur det bör vara och hur det kan vara och hur det skulle kunna vara. De har outtröttligt delat med sig till sina kollegor och framförallt arbetat med att få sina kollegor med på spåret. En implementering av digitalisering som gått snabbare på grund av att samtalet gått före tekniken. När tekniken väl blev tillgänglig för fler hade vi förberett oss tillsammans, testat tillsammans, berättat om och visat goda exempel, ”kommit ut” på google+ tillsammans. Pedagogerna har hållit mig uppdaterad och fört arbetet framåt och kommer nu med kloka förslag hur vi ska gå vidare. För de vill vidare. Inte bara i tekniken utan i det pedagogiska samtalet och det är den utvecklingen som jag är mest stolt över. Idag har vi en plan. Vi har också en helt annan kompetens hos alla medarbetare och vi har börjat etablera en delakultur och en miljö där vi börjar vara varandras kritiska vänner. Vi har tagit små steg men alla har tagit de små stegen, någon annan väg har inte varit valbar. Den upptrampade stigen börjar breddas och känns snart naturlig att gå på. Nu vågar vi föra samtal som var lite obekväma förr, det är ok att inte kunna och det är ok att ta emot hjälp av sin kollega. Det är stort.

Lärloop 3

Hej!

Så var det åter dags för en reflektion på en lärloop, skoj. Denna gång är dessvärre inte lärloopen riktigt avslutad. Uppgiften denna gång var att skapa en uppgift för eleverna där de skulle redovisa med hjälp av en gestaltningsform de inte brukar använda sig av. Syftet med loopen var att jag som lärare skulle få tillfälle att fundera på hur och vilken kunskap som ska och kan bedömas samt en problematisering av de nya redovisningsmöjligheter som finns form av digitala verktyg.

Min klass har sedan förra blogginlägget fått Chromebooks. Detta har varit väldigt uppskattat och vi har sedan några veckor tillbaka haft en intensiv period där vi försökt lära oss dem. Med det sagt vill jag inte påstå att det har varit svårt på något sätt, eleverna tar till sig digitala verktyg fort.

Uppgifter
Jag startade upp två projekt i klassen. I det ena projektet ska eleverna göra en presentation av ett matematiskt begrepp eller beräkning ämnat för en yngre publik än de själva. De arbetar i grupper om 4 och deras första uppgift tillsammans var att bestämma hur de skulle redovisa sina kunskaper. Några valde att redovisa genom film medan andra valde Google Presentationer eller Powtoon. Därefter fick de påbörja arbetet med att samla och sortera information, skriva manus och titta på andras filmer på Youtube.

I det andra projektet ska de i grupper skriva om olika religiösa begrepp. Dessa texter ska sedan läggas upp på Wikimini. Wikimini är ett Wikipedia för barn och av barn och dessutom helt på svenska. Eleverna arbetar i grupper där en är utsedd till gruppledare och är den som ser till att saker blir gjorda och har kontaktansvar till mig om de kört fast. Uppgiften är att skriva en faktatext riktad till barn i 8-årsåldern. Vi har tittat på texter i läroböcker som elever i årskurs 2 läser för att de ska lära sig hur man kan formulera sig och disponera sin text. Korta meningar, tydliga underrubriker och ett enkelt språk var några punkter vi diskuterade. Därefter har de producerat tankekartor, några grupper har använt sig av MindMeister medan andra har skrivit på stort papper. Därefter har de skrivit i ett delat dokument, varje elev har sin färg så jag kan bedöma deras alster.

Reflektion
Det är inget snack om att de digitala verktygen skapar en enorm motivation hos eleverna. Det är härligt att elever, som ibland kan tycka att skolan är ett dumt påhitt som man tvingas gå i, räcker upp handen och säger att hen vill arbeta med något av ovanstående projekt. I ett andra andetag kan man dock fundera på om det är de digitala verktygen som höjer motivationen eller om det är att uppgifterna blir på riktigt. Deras alster får en publik, nu är det inte bara jag som lärare som ska läsa eller titta på deras filmer utan hela världen har tillgång. Vi gjorde en film för ett tag sedan som nu har haft 500 unika tittare, det har varit en snackis i klassen.

Ibland har det varit svårt att ha koll på att eleverna varit produktiva på lektionerna. Tycker dock att det fungerat bättre i projektet med Wikimini där en var utsedd av gruppen som kommunikatör och det sättet tänker jag fortsätta arbeta med i kommande projekt.

Ett annat dilemma jag funderat på är förhållandet mellan det man lär sig och processen att lära sig. Å ena sidan har eleverna inte gått på djupet ämnesmässigt. Men å andra sidan kanske det inte det spelar så stor roll då processen att lära sig är viktigare än själva innehållet. Vad vi lär oss spelar kanske mindre roll idag än vad hur gör.

Eftersom vi inte riktigt är klara med våra projekt kommer jag avrunda denna text här och nu och får be om att återkomma när så skett.

Ha det fint

Lärloop 1 rev.2 – Begreppsinlärning

Förutsättningar och iscensättning

Vi arbetar just nu med ett temaområde om Europa och således läser vi många texter som innehåller geografibegrepp. Syftet med genomförd lektion var att lyfta upp dessa begrepp till diskussion. Vad betyder dem? När och hur använder man dem? Precis i början av mina lektioner går jag igenom med eleverna vad lektionen har för syfte och mål. På så sätt har vi möjlighet att utvärdera om lektionen levt upp till målet eller om vi måste fortsätta arbeta med det vi jobbat med.

Eleverna hade sedan innan valt ett europeiskt område, exempelvis södra Europa. De arbetar i grupper och till sin hjälp har varje grupp tillgång till 2 datorer samt deras mobiltelefoner. Eleverna fick i uppgift att läsa en text om naturen i deras respektive område. Jag bad dem stryka under alla ord som de inte förstod. När de var klara i gruppen använde de sin dator för att skicka in dem till en Padlet. Under lektionens gång växte vår digitala begreppstavla fram på SmartBoarden och på deras datorer.

När de var klara blev det en gemensam genomgång utifrån alla de begrepp som nu fanns på SmartBoarden. Vi skrev tillsammans förklaringar till respektive begrepp. Ni kan kolla resultatet på följande länk: http://sv.padlet.com/esbjornsson/9302o1nx7tko

Första transformationscykeln

Att lära eleverna olika ord och begrepp är en naturlig del av skolans verksamhet. Jag vill påstå att just ord och begreppsinlärning kan vara ganska traditionsbunden undervisning. Redan när jag presenterade uppgiften blev eleverna positivt inställda när de insåg att de skulle få använda sig av digitala verktyg. Under lektionen var det ett härligt lärande sorl. Vid utvärdering av lektionen upplevde de att lektionen varit kul och givande. Alla hade i stort sett lärt sig något nytt begrepp som de inte kunde innan lektionen. Vid en närmare reflektion blev det i inte bara ord och begreppsinlärning, de fick också bra träning i att samarbeta och att dela med sig av kunskap till andra.

Andra transformationscykeln

Då lektionen var en “utforskarlektion”, blev de inte bedömda just då. Bedömningen sker senare när de kommer hålla presentationer om sina områden samt i kommande diskussioner och arbeten. I bedömningsmatrisen för temat finns begreppsanvändning med som ett kunskapskrav.

Vad upptäckte jag som jag inte tänkt på tidigare?

Jag reflekterade efteråt om hur viktigt det är att eleverna får träna sig i att ta reda på vad olika begrepp betyder. Utan gångbara strategier blir deras läsförståelse där efter. Jag tänker att jag kanske ibland går för fort fram genom olika texter. Jag tänker att vi i klassen oftare ska stanna upp och ta oss tiden att diskutera och reflektera över betydelsen av ord och begrepp.

Bonusreflektion

Under de senaste 20-30 åren har teknikutvecklingen bara gått snabbare och snabbare. Jag skulle vilja påstå att människor överlag har varit duktiga på att anpassa sig och ta hjälp av de nya digitala verktyg och resurser som skapats. Information är idag något som finns lätttillgängligt för alla som vill ta reda på något (vi har ju säkert alla irriterats över någon som googlat sönder en middag…!). Kunskap om t.ex. när en viss händelse inträffade är idag något som alla kan slå upp på bara några enstaka sekunder. Innan den digitala revolutionen var sådan information/kunskap något som läraren ägde och skulle lära ut men så ser det inte längre ut. Nu ska läraren istället ge eleverna kunskap om hur olika händelser hänger ihop med varandra eller guidning i hur de kan ta reda på det. För att vara lite krass är det ett helt annat uppdrag och min fråga är om skolorna i Bjuv hängt med på den revolutionen…? Svaret på den frågan får ni själva fundera på men jag tycker i alla fall att det är spännande att vi nu har en lite annorlunda pedagogisk diskussion. Spännande framtid väntar i Bjuv!

Reflektion omloop lärloop 1

Efter en andra omgång med lärloop 1 slås jag direkt vilken skillnad det är i blogginläggen. Första omgångarnas innehåll var fokuserat på teknik i hög grad. Den här gången nämns teknik knappt utan fokus ligger på Selanders modell och det pedagogiska. Funderingar som ”jag har inte hittat rätt form eller forum…” och ”jag behöver utveckla…” sätter ett helt annat fokus på eleven och lärandet. Underbart att läsa.  Jag ser att vi behöver mer tid i lärargruppen för att verkligen komma ner på djupet i de pedagogiska frågorna. För de icke invigda tror jag att en vanlig tanke är att det endast handlar om den nya tekniken och det kan bli jobbigt om jag inte kan från början. Två härliga inspirerande dagar förra veckan där ifousgänget gjorde en strålande insats, gläntade på dörren och gjorde många nyfikna på nya tekniken. Syftet var givetvis det pedagogiska och att skapa nyfikenhet och en vilja att komma igång. Frågor och reflektioner jag tog del av handlade just mycket om teknik och vad man skulle kunna men inte kan idag. Få funderingar rörde de pedagogiska frågorna. Pedagogiken märker jag tydligt är en svårare fråga och där är min roll som pedagogisk ledare extra viktig i att stötta, utmana och ställa krav.

Omdefinierat lärande, digitala verktyg och pedagogiska paradigmskiften

Twitter

#Bjuvgoesdigi

Måndag – hålltider

8.45 Välkomna!

9.00 Inspiration

10.15 Fika

10.45 Inspiration

12.00 Lunch

13.00 Gemensamt lärande, intro

13.15 Lärande samtal

14.15 Fika

14.40 Inspiration, intro

15.00 Prova på!

16.00 Ses i morgon!

Nätverkskod

ProCivitas KC_Teachers   Lösen: FruktSallad123!

ProCivitas KC_Students    Lösen: EvighetsMaskin123!

Kod till lokalen

1986 (året då…)

Prova på!

  •   Kahoot – Sabina
  •   Formulär – Thomas
  •   Todaysmeet – Anna
  •   Answergarden & Powtoon – Jonas & Christel
  •   Prezi – Carita och Amelia
  •   Docs & Drive – Jimmy & Kristoffer
  •   Book createor & explain everything – Michalea och Linda

Lärloop 1 – Thinglink

Elevernas uppgift

Vi har i SO-ämnet arbetat med demokrati och om Sveriges partier. I detta ämnesområde har eleverna i grupp arbetat med att ta reda på grundläggande fakta om ett valt parti. De fick i uppgift att göra en presentation i form av en film. Eleverna i gruppen valde en person som fick huvudansvar för att se till att den tekniska biten fungerade vid varje lektionstillfälle, detta för att undvika strul. De fick även komma på en strategi för hur de skulle göra om den personen var sjuk.

När de praktiska bitarna var klara fick de använda sina telefoner för att söka fakta om partiledare, symbol, historia och partiets viktigaste valfrågor. Jag guidade dem till bra sidor på nätet där informationen var skriven på en lämplig språknivå för deras ålder. I detta skede diskuterade vi även skillnaden mellan att vara objektiv och subjektiv då jag ville att filmerna skulle vara utan deras egna värderingar.

När filmerna var klara samlade jag in dem och presenterade dem genom en tjänst som kallas Thinglink. Det är en tjänst där du kan ta en bild och göra den interaktiv genom att exempelvis lägga in youtube-klipp, text eller andra bilder. Detta har fungerat relativt väl och eleverna har haft roligt under tiden de arbetat med detta.

Reflektion

Vid en reflektion över detta slås jag som så många gånger förr av att skolans digitala resurser sätter käppar i hjulet för många gånger innan man når fram till en färdig produkt. Det krävs många kreativa lösningar, vilka alla har en förmåga att öka på stressnivån. Jag tror att många pedagoger på skolan ställer sig positiva till en mer digital undervisning men drar sig för att faktiskt genomföra det i verkligheten på grund av att stressnivån slår alla tidigare rekord hos dem. Detta resulterar givetvis i att mer traditionella lärresurser används. Ska vi någonsin lyckas bryta detta mönster krävs att vi får en bättre och mer fungerande digital miljö att vistas i tillsammans med eleverna. Nu tror jag inte att det enbart räcker med att köpa in ny utrustning utan det krävs en investering i nyfikenhet, inspiration och kompetenshöjande insatser innan vi får kraft att vända detta skepp.